mammann

Vem är Mammann?

Ann Runesdotter Carlsson,
journalist, lärare och dramapedagog. Mamma till en son med adhd, en dotter med aspergers-syndrom och två barn till.

Mammanns blogg är skriven ganska mycket i kronologisk ordning. Om du vill kan du gå in i arkivet och börja från början i historien om AC/DC-pojken.

Vill du nå mammann privat så använder du annrunesdotter@hotmail.com


Besökare:
besöksräknare

Arkiv

01 Maj - 31 Maj 2010
01 Mar - 31 Mar 2010
01 Feb - 28 Feb 2010
01 Jan - 31 Jan 2010
01 Dec - 31 Dec 2009
01 Nov - 30 Nov 2009
01 Okt - 31 Okt 2009
01 Sep - 30 Sep 2009
01 Aug - 31 Aug 2009
01 Jul - 31 Jul 2009
01 Jun - 30 Jun 2009
01 Maj - 31 Maj 2009
01 Apr - 30 Apr 2009
01 Mar - 31 Mar 2009
01 Feb - 28 Feb 2009
01 Jan - 31 Jan 2009
01 Dec - 31 Dec 2008
01 Nov - 30 Nov 2008
01 Okt - 31 Okt 2008
01 Sep - 30 Sep 2008
01 Aug - 31 Aug 2008
01 Jul - 31 Jul 2008
01 Jun - 30 Jun 2008
01 Maj - 31 Maj 2008
01 Apr - 30 Apr 2008

sök!

Senaste kommentarer

generic (120. Annorlunda): What is viagraferx.com/ ,…
generic (122. Hälsning frå…): What is viagraferx.com/ ,…
pfizer (217. Depp): cheapvagratlonline.com/ ,…
pfizer (Text 41-49 om AC/…): cheapvagratlonline.com/ ,…
you (211. Gymnasieplan…): viagraomz.com/ , for wom…
you (214. Börja träna …): viagraomz.com/ , for wom…
amin (Text 41-49 om AC/…): Hej alla, jag är så upphe…
loans (213. mera sportlo…): The termLasik stands for …
loans (221. Och snygg är…): The termLasik stands for …
and (Text 80-89 om AC/…): Sex enhancer for men: Her…

Grejs

Drivs av Pivot - 1.40.5: 'Dreadwind' 
XML: RSS Feed 
XML: Atom Feed 
Bloggtoppen.se

« 56. Ritleka | Home | 134. Ingen ordning oc… »

133. Tomma löften

18 11 08 - 13:17 Har du tänkt på hur ofta vi kräver konstiga löften som motprestation av våra barn.
- Ja, ja, du får väl det då, men då måste du lova att..
och så kommer nåt om att passa tiden hela nästa vecka, aldrig göra så igen eller sköta skolarbetet hädanefter.

Jag har lovat mig själv att aldrig tvinga mina barn att lova! Men det är klart att jag inte håller det löftet. Löften är utopier, tulipanarosor. De är så lätta att avkräva, men nästan omöjliga att infria. Och de ska definitivt sparas till frågor som handlar om liv och död. Tycker i alla fall jag.

Jag menar, det ultimata löftet, att älska varandra i nöd och lust, det är ganska urholkat numera. Annars skulle ju skilsmässor vara ovanliga. Vuxnas löften gentemot barn är inte heller att lita på. Vi lovar saker som ska hända sen nån gång, och så glömmer vi vad vi har lovat. När det besvikna barnet påminner oss så skyller vi ifrån oss så gott vi kan. Vi lovar att komma hem, spela spel, lyssna, gå på bio, och visst menar vi det vi säger. När vi säger det. Men så uppstår saker som gör att vi måste prioritera, och då är det barnet vi väljer bort. För vi måste jobba över, får ett viktigt telefonsamtal, har ont i huvudet och får plötsligt bråttom nån annanstans. Eller hur? Och det är väl inget fel på själva omprioriteringen egentligen. Det var ju det där löftet bara…

Ingen av oss vill bryta löften, men vi gör det. Både dem vi lovar varandra och dem vi lovar oss själva. Hur många av er har infriat livets alla nyårslöften till exempel? Och när vi inte kan hålla våra löften själva så är det ju förskräckligt att vi kräver att ungarna ska hålla på och lova hela tiden.

Jag försöker ta bort ordet lova helt, aldrig använda det. Försöker. Särskilt när det gäller AC/DC-pojken. Han skulle kunna lova mig vad som helst. För han vill verkligen vara duktig. Han vill vara den som är bäst, den vi är stoltast över, den som lyckas mest. Han lovar för att han tror på sig själv. Men han håller ju aldrig någonting. Hans löften försvinner i nästa impuls, hur ärligt menade de än var. Och då borde jag alltså bli arg. Det finns ju inget fulare än att bryta löften. Det är illojalt och gör en till en opålitlig människa! Eller hur?

Om vi vill göra våra barn till pålitliga, trogna och lojala vuxna, goda vänner och trygga partners, då borde vi ju inte träna dem i att vara löftesbrytare. Som de blir om vi använder löften till skitsaker, istället för att spara dem till sånt som är verkligt viktigt.

Om jag säger:
- Lova att du är hemma före tolv!
Men bussen går så att man är hemma nio minuter över tolv. Då kommer ungen för sent. Löftet är brutet. Fast egentligen har jag ju ingen större glädje av att hon tar en tidigare buss och kommer hem strax efter halv tolv. Jag skulle kunna säga:
- Jag vill att du kommer hem vid tolv!
Antagligen kommer barnet då hem med samma buss. Jag behöver inte vara arg och jag har inte slarvat bort ett livsviktigt lovande på en ovidkommande vardagshändelse.

För det mesta är det så luddiga saker som de ska lova också, ungarna.
- Lova att ni inte tjatar nåt mer då!
Hur definierar ditt barn tjat? Och vad menar du med tjat? Exakt.
- Lova att du gör ditt allra bästa!
Så oförskämt att inte ta för givet att barnet alltid gör sitt bästa. Att det alltid vill prestera så bra det bara går.
- Lova att du sköter dig!
Det är sånt som jag säger. Och vad i hela friden betyder det? Jag kan lova att AC/DC-pojken inte har en aning!
fem kommentarer

Du är så oerhört klok, det har jag tänkt varje gång jag läst din blogg. Både exempelvis "Ritlek" och detta inlägg har fått mig att hoppas att jag kan tänka till ett varv extra när min lilla skrutt blir större. Hon testar visserligen gränserna HELA tiden, men vi har inte riktigt kommit till löfteskrävandet än, hon är trots allt inte ens 1 1/2.

Tack för att jag får läsa om dina erfarenheter och ta del av din visdom, det betyder väldigt mycket för en ovan och handfallen förälder.

Kram från Sara
Sara - 18 11 08 - 14:30

Varsågod Sara. Riktigt gott föräldraskap är att samla intryck från alla håll, lyssna, läsa, lära och sedan mixa med sitt egna goda omdöme. Låta alla erfarenheter befrukta varandra ordentlig. Och aldrig tveka att be om hjälp med sånt som känns för svårt.
Vad jag är glad att du är här och läser. Tack för det!!
mammann - 18 11 08 - 16:50

Jag har ett par vänner som är tillsammans. De har bestämt att ifall de lovar varandra något så menar de det. Exempelvis:
- Jag tänkte gå ut och ta en öl ikväll och sover nog hos en vän. Är det okej?
- Jaa.
- Lovar du?
- Jaa.
Det tycker jag är fint. Då har man lagt vikt vid ordet.
Lärarstudentskan (Webbadress) - 18 11 08 - 19:04

När jag var liten så var min pappa ruggigt bra på att lova saker som han aldrig höll. I synnerhet det där med att passa tider! Jag hatar det. Jag är väldigt noga med att aldrig lova något jag inte kan hålla, till och med så att jag tagit det så långt att jag gått in i väggen, bland annat för att det man åtagit sig ska man också ro i land.
Hur som helst så lyckades jag hitta en make som gör precis som min pappa! Varför jag istället ser till att aldrig varken be barnen om att lova eller lovar dem någonting. Jag frågar istället om det är säkert det de säger (om jag misstror). Och de kan svara ja eller nej. Inga löften alltså!
Bakombrillorna (Webbadress) - 19 11 08 - 09:33

Jag är väldigt försiktig med att lova saker. Jag vet ju hur vansinnigt svårt det är att hålla vissa löften.

Min son försöker ofta påstå att jag minsann har lovat det och det. Tvärtom så säger jag oftast "jag kan inte lova att det blir så..."

Själv lovar han till höger och vänster att så och så skall han göra. De orden har jag lärt mig ta med en stor nypa salt. Det är så många yttre faktorer som påverkar hur han agerar.
Ann-Sofie () (Webbadress) - 19 11 08 - 09:55


  
Komma ihåg personlig information?

Emoticons /
  (Registerar ditt användarnamn / logga in)

Notifiera:
Hide email:

Fotnot Alla HTML taggar förutom <,b>, and <,i>, kommer att tas bort från din kommentar. Du kan skapa länkar denom att skriva webbadressen eller e-post adressen i kommentar fältet.

 

Register

Linkdump