mammann

Vem är Mammann?

Ann Runesdotter Carlsson,
journalist, lärare och dramapedagog. Mamma till en son med adhd, en dotter med aspergers-syndrom och två barn till.

Mammanns blogg är skriven ganska mycket i kronologisk ordning. Om du vill kan du gå in i arkivet och börja från början i historien om AC/DC-pojken.

Vill du nå mammann privat så använder du annrunesdotter@hotmail.com


Besökare:
besöksräknare

Arkiv

01 Maj - 31 Maj 2010
01 Mar - 31 Mar 2010
01 Feb - 28 Feb 2010
01 Jan - 31 Jan 2010
01 Dec - 31 Dec 2009
01 Nov - 30 Nov 2009
01 Okt - 31 Okt 2009
01 Sep - 30 Sep 2009
01 Aug - 31 Aug 2009
01 Jul - 31 Jul 2009
01 Jun - 30 Jun 2009
01 Maj - 31 Maj 2009
01 Apr - 30 Apr 2009
01 Mar - 31 Mar 2009
01 Feb - 28 Feb 2009
01 Jan - 31 Jan 2009
01 Dec - 31 Dec 2008
01 Nov - 30 Nov 2008
01 Okt - 31 Okt 2008
01 Sep - 30 Sep 2008
01 Aug - 31 Aug 2008
01 Jul - 31 Jul 2008
01 Jun - 30 Jun 2008
01 Maj - 31 Maj 2008
01 Apr - 30 Apr 2008

sök!

Senaste kommentarer

pfizer (217. Depp): cheapvagratlonline.com/ ,…
pfizer (Text 41-49 om AC/…): cheapvagratlonline.com/ ,…
you (211. Gymnasieplan…): viagraomz.com/ , for wom…
you (214. Börja träna …): viagraomz.com/ , for wom…
amin (Text 41-49 om AC/…): Hej alla, jag är så upphe…
loans (213. mera sportlo…): The termLasik stands for …
loans (221. Och snygg är…): The termLasik stands for …
and (Text 80-89 om AC/…): Sex enhancer for men: Her…
and (222. En klassisk …): Sex enhancer for men: Her…
viagra (195. Äntligen): Pero canadianviagrats.com…

Grejs

Drivs av Pivot - 1.40.5: 'Dreadwind' 
XML: RSS Feed 
XML: Atom Feed 
Bloggtoppen.se

« 52. djävla skitunge | Home | 53. Dumsnålt »

114. Grannproblem

12 05 08 - 18:30 Ligger på knä i rabatten bakom radhuset. Det finns lite maskrosor att dra upp och kryddlandet behöver sin uppfräschning inför sommaren. Batteriet i I-poden tar slut och det blir tyst omkring mig. Då hör jag plötsligt mina grannar. De rumsterar om där bakom häcken. På sin lilla radhusplätt.

Vi har bott här i femton år nu. Närmaste grannen har tre flickor, precis som vi. Barnen är ganska jämgamla dessutom. Hon hade dagbarn så länge hennes ungar var små, men så fort den sista började skolan vidareutbildade hon sig från dagmamma till lärare för de lägre åldrarna.

Men våra barn har aldrig lekt med varandra. De hälsar inte ens på varandra fast de har vuxit upp på en meters avstånd. Vi vuxna har inte så mycket som tagit en kopp kaffe tillsammans på alla dessa år. En del människor är man helt enkelt inte kompatibel med. Man har ingenting att prata om bara.

Egentligen vet vi absolut ingenting om de där grannarna. Och de vet ingenting om oss. Vi bara följer varandra på avstånd. Syns på skolgården på avslutningen, vid valborgsmässoelden och sånt.

När grannen var dagmamma såg deras tomt annorlunda ut. Det stod en sån där gungställning på gräsmattan bredvid ett par stora lådor, fulla av uteleksaker. Och när de åkte till landet på helgerna så var andra barn i området inne på deras tomt och lekte med sakerna. Aldrig våra barn. Skulle inte drömma om att släppa in AC/DC-pojken dit. Det var helt förbjudet område för honom. Alltid. Han kunde inte ha olika regler olika dagar. Antingen fick man eller så fick man inte. Att det går bra just nu, men inte i morgon när de har kommit hem, det skulle han inte förstå. Vi vågade aldrig lämna honom en sekund utan tillsyn på den tiden. Så jag vet att han faktiskt inte gick dit ens när de bjöd in honom.

Ibland försvann det dagmammeleksaker från deras tomt. Då kom det lappar i brevlådan.
Du som har lånat våra nya studsbollar (eller styltor, eller kängurukuddar, eller nåt annat) under helgen, kan du vara snäll och lämna tillbaka dem nu!
Undrar om hon nånsin fick tillbaka något? Taskigt att sabba så för dagbarnen, eller hur? Jag tänkte att man måste ju märka som förälder om ungarna kommer hem med nya saker. Man kan ju inte bara strunta i det, man måste ta reda på var prylarna kommer ifrån, och se till att de lämnas tillbaka.

Några år senare stod jag och tog kaffe utanför vår gemensamma byalagsstuga under en av områdets allmänna städdagar. Skojade lite med grannarna. Erbjöd en tjej att ta över alla våra sandleksaker eftersom mina barn definitivt lämnat den perioden. AC/DC-pojken hade börjat skolan och det fanns en hög med små cyklar och hinkar och allt möjligt som hon kunde få av mig.
- Ja, det är bra. Ge bort alltihopa. För du har ju aldrig behövt köpa något i alla fall, hörde jag en röst bakom mig.
Där stod dagmammans yngsta dotter. Hon måste ha varit i åttaårsåldern eller något sådant den gången.
- Vad menar du nu? måste jag ju fråga.
- När vi är på landet får ju eran pojke gå in till oss och ta alla våra saker, svarade hon surt och knyckte på nacken.
Jag bara gapade. Förvånad och förvirrad. Fattade först inte vad hon pratade om.
Men sen föll ju polletten ned.
- Är det så du tror att era leksaker har försvunnit?
- Det tror jag inte. Så är det ju, svarade hon näbbigt. När vi är på landet är han inne hos oss och tar.
- Vet du, när ni är på landet, då är vi också på landet, sa jag. Mina barn får inte vara på er tomt och leka när ni inte är hemma. Det har jag bestämt. Och de lyder mig.
Hon glodde surt under lugg, men svarade inte.
- Är det du som vet att det ligger till på det viset, eller är det så ni tänker allesammans inne hos dig? måste jag ju fråga henne.
Men hon svarade naturligtvis inte på det heller.

Bor det ett bokstavsbarn i huset bredvid, då är det klart att det är hans fel om någonting försvinner. Alldeles oavsett om man känner ungen eller inte, så kan man i alla fall konstatera det. Fast det hade faktiskt aldrig fallit mig in att de trodde att AC/DC-pojken stal deras saker. Följande dag frågade jag lite andra grannar om dagmammans lappar. Om de kom ihåg breven som hon la i brevlådorna några år tidigare. Där hon efterlyste dagmammeleksakerna. Men vet ni, det var bara jag som hade fått såna lappar i brevlådan.

Tänk. Allt det där hade jag alldeles glömt bort. Jag kom på det nu. Låg här i rabatten och tänkte att deras ungar har blivit feta och fula och inte ett dugg trevliga. Och sen undrade jag varför i hela friden jag tycker så illa om dem. Jag känner dem ju inte. Letade bland minnena en stund, och hux, flux dök den här historien upp.

Undrar om de fortfarande vet att AC/DC-pojken lekte med deras saker. Och vad det mera finns för sanningar om honom som de tror att de känner till. Grannarna.
sex kommentarer

Ha, ha, vad gôtt att få tänka så om de där grannungarna. Tänk att det alltid finns folk som tar för givet att det är bokstavsbarnen som förstör allt. Idioter! Förresten skulle de väl ha låst in grejerna, man får skylla sig själv om man låter allt vara ute och åker till landet.
Jo, det är väl tyvärr så att de tror att de vet en hel massa, men det tycker jag inte att du ska bry dig om. Huvudsaken är att du vet att din pojke inte har gjort ngt fel!
[Annsjo66] - 13 05 08 - 07:43

Tänk vad olika vi är! Jag skulle nog ha gått direkt till familjen när dottern talade om för mig att hon visste att det var mitt barn som hade tagit alla deras grejor. För mig skulle detta vara självklart men oftas det som är självklart är bara det för ens själv! Jag skulle inte ha bråkat men talat om för de att mitt barn var inte skyldigt stölderna och synd att de trodde så. Starkt av dig att kunna strunta i vad de tycker!
Tycker om att läsa dina tänka för de är inte alltid detsamma som mina egna och jag gillar att se livet ur en annan perspektiv. Tack för det!
donna () - 13 05 08 - 09:14

Fy fasiken, människor säger jag bara.. >-( Varför kunde hon inte komma helt öppet och fråga?
Micaela - 13 05 08 - 09:31

Ja, tänk vilken skillnad det kan vara på grannar och grannar! Ett par av våra grannar är en äldre kvinna och hennes man som verkligen tagit våra barn till deras hjärtan!:-)

En annan familj är mer lik dina grannar som fått för sig att vår bokstavspojke är skyldig till ALLT som går snett när barnen leker. :-(
Ann-Sofie () (Webbadress) - 13 05 08 - 16:04

Jag bara gapar?!?!? Jag slutar aldrig att förvånas över hur en del människor funkar.
Att anta att det är just din son pga hans diagnos är en del, en annan är att dom samtidigt med detta tror att du som förälder ger blanka fan i om ditt barn skulle stjäla andras saker..

Så man kan ju undra hur snacket har gått om dig??
Starkt av dig att låta det vara, du vet ju hur det ligger till, din familj vet, och det är alldeles tillräckligt. Ni har inget ni behöver bevisa för nån annan.

Jag har inte heller jättemycket umgänge med mina grannar, inte mer än att barnen ränner hos dom ;)
Jag vill ha det så, på så vis kan jag lättare styra när jag vill stänga om mig, och behöver inte känna mig tvingad att bjuda på kaffe etc...

Vilka skitstövlar till grannar ni har... var bara tvungen att säga det igen ;-)
majsan67 (Webbadress) - 14 05 08 - 11:21

Det är så typiskt av folk att ta saker för givet. Jag har aldrig förstått det där med att strunta i att ta reda på sanningen.. Oansvarigt är vad det är.
Evelyn, i hemmet () (Webbadress) - 22 05 08 - 18:28


  
Komma ihåg personlig information?

Emoticons /
  (Registerar ditt användarnamn / logga in)

Notifiera:
Hide email:

Fotnot Alla HTML taggar förutom <,b>, and <,i>, kommer att tas bort från din kommentar. Du kan skapa länkar denom att skriva webbadressen eller e-post adressen i kommentar fältet.

 

Register

Linkdump