mammann

Vem är Mammann?

Ann Runesdotter Carlsson,
journalist, lärare och dramapedagog. Mamma till en son med adhd, en dotter med aspergers-syndrom och två barn till.

Mammanns blogg är skriven ganska mycket i kronologisk ordning. Om du vill kan du gå in i arkivet och börja från början i historien om AC/DC-pojken.

Vill du nå mammann privat så använder du annrunesdotter@hotmail.com


Besökare:
besöksräknare

Arkiv

01 Maj - 31 Maj 2010
01 Mar - 31 Mar 2010
01 Feb - 28 Feb 2010
01 Jan - 31 Jan 2010
01 Dec - 31 Dec 2009
01 Nov - 30 Nov 2009
01 Okt - 31 Okt 2009
01 Sep - 30 Sep 2009
01 Aug - 31 Aug 2009
01 Jul - 31 Jul 2009
01 Jun - 30 Jun 2009
01 Maj - 31 Maj 2009
01 Apr - 30 Apr 2009
01 Mar - 31 Mar 2009
01 Feb - 28 Feb 2009
01 Jan - 31 Jan 2009
01 Dec - 31 Dec 2008
01 Nov - 30 Nov 2008
01 Okt - 31 Okt 2008
01 Sep - 30 Sep 2008
01 Aug - 31 Aug 2008
01 Jul - 31 Jul 2008
01 Jun - 30 Jun 2008
01 Maj - 31 Maj 2008
01 Apr - 30 Apr 2008

sök!

Senaste kommentarer

pfizer (217. Depp): cheapvagratlonline.com/ ,…
pfizer (Text 41-49 om AC/…): cheapvagratlonline.com/ ,…
you (211. Gymnasieplan…): viagraomz.com/ , for wom…
you (214. Börja träna …): viagraomz.com/ , for wom…
amin (Text 41-49 om AC/…): Hej alla, jag är så upphe…
loans (213. mera sportlo…): The termLasik stands for …
loans (221. Och snygg är…): The termLasik stands for …
and (Text 80-89 om AC/…): Sex enhancer for men: Her…
and (222. En klassisk …): Sex enhancer for men: Her…
viagra (195. Äntligen): Pero canadianviagrats.com…

Grejs

Drivs av Pivot - 1.40.5: 'Dreadwind' 
XML: RSS Feed 
XML: Atom Feed 
Bloggtoppen.se

« 185. Det blev Concert… | Home | 187. Effekter »

186. Med distans & lugn & ro.

24 08 09 - 09:59 - Skrik inte på honom så mycket!
- Jag, det är väl du som skriker.
- Jag måste ju ha rätt att bli förbannad nån gång.
- Du skriker ju hela tiden.
- Du kan inte bli arg för att han inte klarar av saker, det är ju handikappet som är problemet.
- Lyssna på dig själv så får du höra hur du låter.
- Du kan väl inte vara ironisk när du pratar med honom.
- Fattar du hur hånfull du låter?
- Skäll inte på honom hela tiden!
- Det är väl ändå inte jag som skäller, det är du!!

Ja, så där låter det hemma hos oss allt som oftast. Jag har fällt alla de där replikerna. AC/DC-pojkens pappa har fällt alla de där replikerna. Det spelar ingen roll vem som säger vad, egentligen. Så kan det låta när man står mitt i vardagen, med bokstäver upp till knäna. Trött, stressad och kanske hungrig också. Det är nästan omöjligt att vara en så där bra förälder som man vill vara. Som man tror att alla andra är.

En vecka när pojken var borta i sommar passade vi på att göra en utlandsresa, hans pappa och jag. En av de stora syrrorna var jourhavande förälder om det skulle hända nåt med AC/DC när vi var borta. Mitt i den härliga sommaren åkte vi på solsemester. Det är nåt jag normalt sett inte skulle komma på tanken att göra. Men det var helt underbart. Vi vandrade över en mil om dagen. Badade i varma vågor. Lagade jättegod lyxmat. Billigt. Vi satt på strandpromenaden med varsin öl och läste bra böcker. Eller på balkongen med varsitt glas vitt. Och läste böcker. Men framför allt pratade vi.

Det är förunderligt vad bra man pratar när man är utvilad. Och ifred. Jag tror inte att vi har varit så där ifred på tjugo år. Minst. Det var inte ens några turister omkring oss där vi var. Ingen som fattade varken svenska eller engelska. Så vi var helt utlämnade till varandra.

Plötsligt kunde vi prata om problemen utan att det blev nån ping-pong effekt. Utan att bara kasta tillbaka allting på varandra.
- Du måste sluta vara så sur på honom på morgnarna.
- Ja, jag vet. Han får åka till skolan med skället ringande i öronen varenda dag.
- Det är inte bra för honom.
- Nej, det är klart att det inte är. Morgnarna är min svaga punkt.
- Men då tar jag så många morgnar det går.
- Framför allt får vi intensivträna honom att klara sina morgnar mycket mera själv.
- Ja, det gör vi naturligtvis.
- Och du får sluta att skälla på honom på kvällarna.
- Ja, då är jag trött, då orkar inte jag.
- Du får lämna över kvällarna till mig. Gå undan istället när du blir så där irriterad.
- Ja, och så peppar vi honom att klara kvällarna mera själv, också.

Ganska stor skillnad på det samtalet, va? Mer konstruktivt på nåt sätt. Tycker du inte det? Märkligt vad lite distans och mycket lugn och ro kan göra för samarbetsförmågan och problemhanteringen. Sen vet man ju sannerligen inte hur mycket bättre vi blir när vi kraschlandar i vardagen igen. Men vi vet att vi tycker likadant, egentligen. Att vi har samma idéer om strategier och förhållningssätt. Och att vi kan samarbeta som föräldrar fortfarande. När vi inte är helt utmattade, vill säga. Men då fungerar väl ingenting så bra för nån.
en kommentar

Jag upplever att jag måste vara en bättre mamma, en bättre förälder, bättre människa än dom som inte har bokstäver hemma. För vi ska vara extra lugna, extra förstående och ha en jädra massa tålamod! En superhuman helt enkelt! och HUR stressande är inte det att ha hängande över sig? Inte konstigt att det brister ibland. Men då har vi också extra mycket dåligt samvete...
Lena - 24 08 09 - 15:04


  
Komma ihåg personlig information?

Emoticons /
  (Registerar ditt användarnamn / logga in)

Notifiera:
Hide email:

Fotnot Alla HTML taggar förutom <,b>, and <,i>, kommer att tas bort från din kommentar. Du kan skapa länkar denom att skriva webbadressen eller e-post adressen i kommentar fältet.

 

Register

Linkdump