mammann

Vem är Mammann?

Ann Runesdotter Carlsson,
journalist, lärare och dramapedagog. Mamma till en son med adhd, en dotter med aspergers-syndrom och två barn till.

Mammanns blogg är skriven ganska mycket i kronologisk ordning. Om du vill kan du gå in i arkivet och börja från början i historien om AC/DC-pojken.

Vill du nå mammann privat så använder du annrunesdotter@hotmail.com


Besökare:
besöksräknare

Arkiv

01 Maj - 31 Maj 2010
01 Mar - 31 Mar 2010
01 Feb - 28 Feb 2010
01 Jan - 31 Jan 2010
01 Dec - 31 Dec 2009
01 Nov - 30 Nov 2009
01 Okt - 31 Okt 2009
01 Sep - 30 Sep 2009
01 Aug - 31 Aug 2009
01 Jul - 31 Jul 2009
01 Jun - 30 Jun 2009
01 Maj - 31 Maj 2009
01 Apr - 30 Apr 2009
01 Mar - 31 Mar 2009
01 Feb - 28 Feb 2009
01 Jan - 31 Jan 2009
01 Dec - 31 Dec 2008
01 Nov - 30 Nov 2008
01 Okt - 31 Okt 2008
01 Sep - 30 Sep 2008
01 Aug - 31 Aug 2008
01 Jul - 31 Jul 2008
01 Jun - 30 Jun 2008
01 Maj - 31 Maj 2008
01 Apr - 30 Apr 2008

sök!

Senaste kommentarer

pfizer (217. Depp): cheapvagratlonline.com/ ,…
pfizer (Text 41-49 om AC/…): cheapvagratlonline.com/ ,…
you (211. Gymnasieplan…): viagraomz.com/ , for wom…
you (214. Börja träna …): viagraomz.com/ , for wom…
amin (Text 41-49 om AC/…): Hej alla, jag är så upphe…
loans (213. mera sportlo…): The termLasik stands for …
loans (221. Och snygg är…): The termLasik stands for …
and (Text 80-89 om AC/…): Sex enhancer for men: Her…
and (222. En klassisk …): Sex enhancer for men: Her…
viagra (195. Äntligen): Pero canadianviagrats.com…

Grejs

Drivs av Pivot - 1.40.5: 'Dreadwind' 
XML: RSS Feed 
XML: Atom Feed 
Bloggtoppen.se

« 171. Mammanns värsta … | Home | 172. Det slutar och b… »

65. Valfrihetens baksida.

30 05 09 - 11:51 Jag brukar ju sticka ut hakan och påstå att dagens skola är mer odemokratisk än nånsin. Den blev det när den slutade vara statlig. Alla förutsättningar för liknande skolgång till alla försvann. När skolan blev kommunal drabbades folk i fattiga kommuner omedelbart, av en skola med sämre resurser. Absolut inte sämre lärare eller sämre pedagogik, men definitivt mycket sämre resurser. Möjligheterna till lika skola för alla i det här landet blir mindre och mindre för varje dag som går. När jag växte upp var det något man var stolt över. Att vi levde i ett land där alla barn fick lika bra skolgång, helt oavsett var de bodde och vilka föräldrar de hade. Men så är det verkligen inte längre.

Det blir vanligare och vanligare att folk väljer andra skolalternativ till sina barn. Ett klart misstroendevotum mot den kommunala skolan. Valfriheten mellan kommunala skolor och olika friskolor skulle skärpa alla skolors kvalitet var det tänkt. Föräldrarna, kunderna skulle kunna ställa större krav, välja bort sämre alternativ. Och så blev utbildningen ännu mer odemokratisk. För skolan som blir bortvald får naturligtvis ännu sämre resurser. Men valfriheten har också andra baksidor än rent resursmässiga. Som försämrad livskvalitet. Påstår jag.

Vi bor i ett litet radhusområde på ett berg bortanför centrum i en kranskommun till Stockholm. Innan valfriheten gick alla barn här i området i samma skola. Alla kände varandra och på morgnarna gick det en skolbuss som alla åkte tillsammans. På eftermiddagarna fortsatte leken, här på gatan mellan husen. Föräldrarna samåkte till föräldramötet. Kunde namnet på varandras barn. För de gick i samma klass. Papporna turades om att köra till fotbollen, för alla kände varandra. Och föräldrarna grillade tillsammans på baksidan om sommarkvällarna.

Själva det faktum att alla gick i samma skola, präglade umgänget i hela radhusområdet. Dagmammorna hade fasta tider för picknick i lekparken. Deras skolbarn gick i samma skola, så de kände varandra. Då kom alla bäbismammorna också dit. Storasyskonen gick nämligen i samma klass i skolan, så de kände varandra. Och alla umgicks. Det var gemensamt luciatåg på gatan. Alla ungar var med och sjöng samma sånger som i skolan på morgonen. På kvällen hade föräldrarna pubkväll i byalags-stugan. För alla kände varandra. Tonåringarna hängde på lekplatsen längst bort från husen. Där pussades det friskt varma vårkvällar. Och vi var inte oroliga, för alla visste var de höll hus. Vi visste vad alla hette, och det var tryggt.

Hur ser det ut i dag, då? Ja, ungarna sprids på minst fem olika grundskolor. Säkert fler. Det är fortfarande lika mycket barn som bor här, men de känner inte varandra. De är inte ute och leker på gatan. Alla lekplatser gapar tomma, hela tiden. Skolbussen har slutat gå så föräldrarna kör sina barn själva. En familj i varje bil. Till olika skolor. Och ingen vet vad nån annan heter. Alla gemensamma aktiviteter har dött ut här. Varje ny familj som flyttar in fortsätter att vara obekant. Barnen lär inte känna varandra. De går inte i samma skola. Och då lär inte föräldrarna heller känna varandra. Så blir det. Det är valfrihetens baksida. Ett litet radhusområde som sjudit av liv och lek i många, många år, blev tyst och trist. Av den enda orsaken; att föräldrarna har valt helt olika skolor till sina barn.
sju kommentarer

Ja så där är det verkligen, och det tycker jag är den stora baksidan av myntet. Dessutom så drabbas kommunala skolorna hårt, de som inte kan välja bort de "stökiga barnen" som friskolorna gör, med färre resurser som följd och så måste den kommunala skolan skära på skolhälsovården i slutändan -det som jag tycker är den stora fördelen med kommunala skolor. Friskolorna satsar ju inte alls på detta i samma omfattning för det kostar ju pengar. Valfrihet - för vem egentligen? Det gäller ju inte alla barn heller - i synnerhet inte dem med NPF.

Min yngste son går i den kommunala skolan som ligger närmast, med sina kompisar som han hade på dagis - så de föräldrarna och barnen känner man väl som tur är. Och vi hjälps åt...trots att vi inte bor i samma bostadsområden.

Så visst har mycket blivit väldigt opersonligt - eftersom man inte känner sina grannar längre på samma sätt som man gjorde förr.
Fredetta - 30 05 09 - 12:33

Helt riktigt i vartenda ord - men varför inte ett enda ord om vem som genomdrev kommunaliseringen och varför och framför allt varför gick det så väldigt lätt att genomdriva det? Vad gjorde den politiska oppositionen?
Lärarförbunden? Varför utlöste inte beslutet protestdemonstrationer över hela landet?
Varför ställde ingen upp till försvar för den statliga skolan? Du kanske är för ung att minnas det tidiga 90-talet för egen del.
buttan () - 31 05 09 - 09:47

Nej, jag är inte för ung, men jag måste säga att jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg alla detaljer. Och just de där åren, småbarnsåren, då var jag inte så himla politiskt engagerad heller.

Göran Persson var skolminister och han lyckades förinta Skolöverstyrelsen och göra skolan till en kommunal angelägenhet. Så mycket minns jag. Och jag tyckte att det var konstigt att sossarna ville förändring som skulle minska demokratin. Men det var ju naturligtvis inte så det var formulerat. Tvärt om. Alla beslut som rör skolan, skulle tas närmare medborgaren. Så skulle man kunna påverka sin egen skola. Individen skulle kunna vara med och påverka skolan. Det skulle bli mer demokratiskt.

Och visst fanns det folk som var kritiska. Men som sagt, jag minns inte alla detaljer. Däremot skulle jag bli väldigt glad om du ville uppdatera mig, buttan!! Vet du varför ingen ställde upp till försvar för den statliga skolan? För resultatet av reformen blev ju ett enormt uppsving för friskolorna! Plötsligt var alla alternativ bättre än den vanliga skolan i byn. Berätta vad du minns!!
Mammann - 31 05 09 - 19:12

Helt OT! Vilken fin artikel det var i DN på mors dag om bloggande Mammann! En härlig och varm bild på er alla.
Kram!
Fredetta - 01 06 09 - 08:04

Om Fredetta gjorde dig nyfiken nu, och du inte har DN, så får du en länk här.
http://www.pastan.nu/cm/2.145/livsstil/l..
Mammann - 01 06 09 - 09:39

Well, min pappa var aktiv i LR när Göran Persson KÖRDE ÖVER samtliga remissinstanser.
Om jag minns rätt.

Så den den kommunala istället för statliga skolan är ett socialdemokratiskt beslut.
Om däremot friskolorna är sossarna vet jag inte. Tror inte det. MEN, som du säger, den stora försämringen är kommunaliseringen.

Jag är uppvuxen i Tyresö, på den statliga skolans tid, och jag kan väl se vissa brister även i den.
Vi var i den lågstadieklass jag började i hälften radhusbarn och hälften höghusbarn.
Så småningom hamnade jag av olika orsaker som ensamt radhusbarn i en höghusklass. DET var ingen nöjestripp, direkt.
Vad jag vill komma till är att för begåvade barn som bor i "fel" upptagningsområde så kan den här valfriheten vara av godo.
Jag skulle vilja säga från högstadiet - åtminstone. Kanske redan tidigare.

När det gäller Stockholms innerstads eftertraktade gymnasieskolor så är det ju numera så att Stockholmsungdomarna inte själva kommer in i dem...

Så allt har ju fram och baksidor.
Svinto () - 03 06 09 - 20:54

Just det Svinto.
Jag växte också upp i Tyresö på den statliga skolans tid. Och vi hade absolut en Svinto i vår klass. Det du! Och vi var nog också hälften/hälften från Sikvägen och Fårdala, typ. Plus några från Lindalen och lika många från Ringen.

Och du säger precis det som är min poäng. Det finns begåvade barn i alla bostadsoråden, i alla samhällsklasser, i alla typer av hus, med föräldrar av alla nationaliteter och de borde väl ha samma rätt till utbildning? UTAN att behöva byta skola! Det ska inte finnas några "fel" upptagningsområden i min värld. Liksom.
Mammann - 03 06 09 - 22:34


  
Komma ihåg personlig information?

Emoticons /
  (Registerar ditt användarnamn / logga in)

Notifiera:
Hide email:

Fotnot Alla HTML taggar förutom <,b>, and <,i>, kommer att tas bort från din kommentar. Du kan skapa länkar denom att skriva webbadressen eller e-post adressen i kommentar fältet.

 

Register

Linkdump